Nya stallet i Ågesta är väl värt ett besök

ÅGESTA: Det stora stallet är det första man ser från vägen.

Se så fint det blev!

Fakta

Här är Margaretas bästa råd till det lilla stallet:

Skaffa en elskottkärra, kostnad ca 35 000 kr. Tar gödsel från 8 boxar. Kan också användas att köra ut strö till boxarna. Rätt snart betald om man räknar på det.

Bort med Ikea-kassarna! Tar jättemycket tid att fylla. Skaffa höhäckar så att hästen inte trampar ner höet. Då kan du fodra en gång om dagen och sparar jättemycket tid. Funkar bra särskilt om hästarna dessutom får hö i hagen.

Ge "vanligt" kraftfoder och låt hästägaren själv ge alla små specialtillsatser i hink en gång om dagen. Kraftfoderautomater är det man tjänar minst tid på att sätta in i ett litet stall.

Kontakta gärna Rådgivarna i Sjuhärad om du ska bygga om eller bygga nytt. Där finns en specialgrupp som kan ger råd om teknik och mekanik, hästarnas behov, arkitekt som är specialiserat just på häststall, råd om hur du planerar en anläggning samt byggrådgivare.

Gå in på www.radgivarna.nu och klicka på Hästrådgivning.

– Nya stallet i Ågesta är väl värt ett besök

Ågesta är Sveriges modernaste ridskola. Här behövs inga tunga lyft. Smart teknik sparar arbetskraft och ger friskare personal.

Ågesta hade ett gammalt och trångt stall, bland de klart sämsta bland Stockholms ridskolor. Ändå tog det sju år innan bygget äntligen kunde starta. Först när 200 Ågestaungdomar åkte in till Stockholms Stadshus och demonstrerade öppnade politikerna plånboken.

– Jag tror att vi byggde efter den sjätte ritningen, berättar Kristian von Krusenstierna som driver anläggningen tillsammans med sin syster. Föräldrarna Jan och Margareta som en gång startade ridskolan finns fortfarande med i bilden.

Lyxiga boxfronter

Ågesta har snott idéer från stallar i hela Europa. Som tävlingsryttare på elitnivå – i sommar är siktet inställt på EM-laget med Biggles – har Kristian rest och sett mycket. Pappa Jan har reparerat och reparerat under ett helt liv och vet var svagheterna i ett stall finns. Ågesta har satsat på kvalitet och hållbarhet.

– Trots alla ritningar och sju års tänkande, så gjorde vi en del ändringar under byggets gång, berättar Kristian. Och Stockholms Stad var väldigt lyhörda.

Bland annat är boxfronterna i de 72 boxarna från tyska Röwer & Rüb. Lyxigt visst, men gediget och hållbart. Galler och skjutdörrar med riktigt hög kvalitet. Fronten har springor för bättre luftcirkulation i boxen. Samtidigt kan personalen snabbt och utan att öppna boxdörren se om det finns någon inne i boxen, en viktig säkerhetsdetalj på en ridskola.

– Vi kunde få in de här boxfronterna i budgeten genom att själva åta oss monteringen, berättar Kristian.

Här är dubbeljobb bannlyst

Ågesta har också lagt ner stor tankemöda på att underlätta det dagliga arbetet i stallet. Tidsstudier i gamla stallet jämfört med det nya visar att man sparat 30 procent i arbetstid. 450 000 kronor om året säger Anna Wallertz på SLU som genomfört tidsstudierna.

Klockan 6.30 varje morgon får 60 ridskolehästar sin morgonutfodring med kraftfoder. Alla på en gång genom kraftfoderautomaterna. Sedan släpps hästarna ut i hagen och personalen börjar dagens mockning och fodring.

Stallet har en kulvert med skraputgödsling under stallgolvet, en beprövad metod som använts för kor i många år och där barnsjukdomarna är borta för länge sedan. I varje box finns en lucka. Stallpersonalen mockar med plastgrep och puttar ner gödseln i luckan. Grepen behöver aldrig lyftas över knähöjd, personalen behöver aldrig lasta en skottkärra som ska köras genom stallet och ut på gödselstacken.

Hästarna får kraftfoder tre gånger om dagen och har fri tillgång till hösilage. Men utfodringen görs en enda gång om dagen. Lunchhavren läggs i krubban, samtidigt som foderautomatens två fack fylls för kvälls- och morgonhavre.

Ingen fodring

Det är tyst och halkfritt i stallgångarna med gummigolv som sopas med sopmaskin.

Storbalarna med hösilage lyfts med truck över på en vagn som dras runt i stallet och foderhäckarna fylls med hela dagsbehovet.

– Det funkar hur bra som helst. Första veckorna kastade sig hästarna över hösilaget, men nu drar de ut ett strå då och då, lägger sig ner och vilar, reser sig och drar ut några strån till, berättar Kristian.

Ingen mer fodring, men en snabb utmockning på kvällen. Ågesta tar hjälp av mekaniken, här undviks allt dubbelarbete som går. Samtidigt blir stallarbetet skonsamt för personalen. Det som sliter värst, mockning, fodring med grovfoder och sopning underlättas. Man slipper lyfta och samtidigt vrida kroppen för att lägga gödseln i en skottkärra, grovfodret hanteras utan tunga lyft och sopningen, som märkligt nog är slitsamt för axlar, sköts numera maskinellt.

Stallpersonalen tar stryk

– Undersökningar visar att 91 procent av ridlärarna har problem med axlar, nacke och rygg. De jobbigaste momenten är mockningen, hanteringen av storbalar och sopning, säger Lotta Löfquist.

Hon har också gjort observationsstudier av arbetsuppgifterna på ridskolorna.

– 2007 gjorde vi en enkätundersökning bland ridlärarna. Trots att det är en ganska ung arbetsgrupp, medianåldern låg på 34 år, så hade många besvär av olika slag. Nacke, axlar och rygg i första hand. Också bland de som var under 25 år var frekvensen hög. Klart alarmerande, säger Lotta Löfqvist.

– Vid traditionell mockning står man med ryggen böjd och i vridet läge ungefär 60 % av tiden. Att böja ryggen och samtidigt vrida sig är en välkänd riskfaktor som ger ryggproblem, konstaterar Lotta. Sopningen ger också problem, då lyfter man armen över skuldernivå, vilket sliter på axlarna.

Trögt att tänka nytt...

– Hästsektorna har halkat efter när det gäller att ta mekaniken till hjälp, säger Margareta Bendroth på Rådgivarna i Sjuhärad. Dit kan man vända sig för att få råd vid till exempel vid om- och utbyggnad av stallar.

Margareta har själv hästar, men har också arbetat inom lantbruket bland annat med kor. Hon har med egna ögon sett skillnaderna.

– Det går väldigt trögt att införa förbättringar och nya metoder i häststallar, konstaterar Margereta Bendroth. Man arbetar fortfarande mycket traditionellt. Och trots att lönsamheten ofta är låg räknar man ofta inte på alls med arbetstiden som ju är en stor utgiftspost i ett stall.

...men de som vågar blir nöjda

MEN inget stall som har övergått till någon typ av mekaniserad utgödsling eller utfodring ville gå tillbaka till det traditionella sättet att arbeta igen. Det finns alltså ett stort behov av att sprida kunskap inom det här området.

Och det ska göras. För Margareta Bendroth och hennes arbetskamrater på Rådgivarna i Sjuhärad ska ge sig ut på en turné.

- Många ridskolor har gamla och utslitna stallar och behöver bygga nytt. Då är det viktigt att visa att arbetet kan underlättas och att det finns pengar att spara. Att övertyga kommunerna om att en större investering på kort tid kan räkans hem både i bättre hälsa och i bättre ekonomi.

Tessie Sjöstedt

Kommentar

April 2011