Ett bra alternativ för mindre stall kan vara att fodra både med hö och hösilage. Hö på hösten och våren. Hösilage under vintern då det är kallt och en öppnad bal håller sig längre. (Foto: Tessie Sjöstedt).

Allt färre hästar får vanligt hö

{sidebar id=23}Vi talar om morgonhö och kvällshö. Hur mycket hö skall din häst ha? Men sanningen är den att färre och färre hästar äter hö, hösilaget har tagit över mer och mer.

– Säkert hälften av landets hästar fodras idag med hösilage, tror Linda Kjellgren, som köper in foder på Ridskolan Strömsholm.

Hösilage är en metod som förkortar tiden från det vallen slås till dess den balas. Metoden är därmed mindre väderberoende. Kvaliteten på fodret blir högre. Mindre risk för bonden att skörden blir förstörd och förtjänsten sämre.

– Hösilaget är ett smakligt foder som hästarna gillar, säger Linda Kjellberg. En del hästar äter till och med hösilaget före kraftfodret. Och så innehåller hösilaget mindre damm vilket gör att hosthästarna mår mycket bättre.

Bra alternativ

Ett bra alternativ särskilt för mindre stallar kan vara att fodra både med hö och hösilage. Hö på hösten och våren och höslage under vintern. Det beror på att ett mindre stall kan ha svårt att fodra upp en hösilagebal tillräckligt snabbt.

Hösilagebalen är inplastad i flera lager plast som skall vara helt lufttät. Då håller sig hösilaget friskt och fräscht i den oöppnade balen. Den öppnade hösilagebalen bör alltid ligga under ett skärmtak så att det inte regnar rätt ner i balen.

Så fort balen öppnas börjar en process inne i balen, ju varmare det är ute, ju snabbare går det. Därför bör en bal hösilage fodras upp inom ett par dagar. Tidigare var rekommendationen tre dagar, numera säger man fem dagar.

Under vintern när det är kallt ute går den här processen långsammare, den öppnade högsilagebalen håller sig bättre när det är kallt ute.

– Tänk på något så vardagligt som en liter mjölk. Ställer du in ett öppnat mjölkpaket i kylen så håller sig mjölken i flera dagar. Lämnar du mjölken på köksbordet så surnar den, säger Linda Kjellberg.

För mindre stallar kan det därför vara en god idé att fodra med hö under hösten och våren när det är relativt varmt ute och använda hösilage under vintern när det är kallt.

Hosthästar mår bättre på hösilage

Hösilagebalarna ligger normalt på 300 eller 500 kg. Det går att få tag på mindre balar, men de blir ofta dyrare. Ibland kan det vara värt det, t ex om du har en dammkänslig häst. ”Hosthästar” mår nämligen mycket bättre på hösilage som innehåller en högre halt av fuktighet och därmed binder mindre damm.

Viktigt att tänka på om du väljer lösningen hö/hösilage är övergången när du byter foder. Ge hästen under minst två veckor hälften hö och hälften hösilage.

– Alla foderomställningar måste ske skonsamt, säger Linda. Samma sak om du släpper ut hästen på bete eller tar in den från betet.

Näringsinnehållet varierar kraftigt

Kräv alltid en analys när du köper hösilage. Undvik hösilage som innehåller mindre än 50 procent torrsubstans. Då kan den öppnade balen lätt frysa. Jättejobbigt att få loss en lagom bit som du måste ta in i stallet och tina upp innan du kan fodra.

Analysen ger dig också näringsinnehållet som ju kan variera kraftigt. Ridhästar behöver ett foder som innehåller 40 – 50 gram smältbart råprotein per kilo torrsubstans och energivärdet bör ligga på 8-9 megajoule per kilo torrsubstans. Dräktiga ston, föl och unghästar behöver mera protein, 60 – 80 gram per kilo torrsubstans. Om hösilaget har ett högre näringsvärde bör du dra ner på kraftfodret, har det lägre näringsvärde måste du komplettera.

Tänk på att ett kilo hösilage inte motsvarar ett kilo hö! Hösilaget har en högra halt av fuktighet och lägre halt av torrsubstans. Du måste därför ger mer hösilage, frågan är bara hur mycket mer. För att svara på den frågan måste du veta hur mycket torrsubstans hösilaget innehåller.

Om du inte vet hur hög halt torrsubstans ditt hösilage innehåller så kan finns hjälpen på SLUs hemsida. Där kan du fylla i dina uppgifter och genast få svar. Läs mera om detta nedan.

Eller klicka här så kommer du direkt till SLUS hemsida

Första gången publicerad i Hästfolk.se nr 5-2006

{sidebar id=24}