När hästen mÃ¥ste flytta till de evigt gröna ängarna. Vad gör du när hästen rÃ¥kar ut för en allvarligt olycka. Den 1 juli förra Ã¥ret försvann dygnet runt jouren för nödslakt som fungerade alla dagar pÃ¥ Ã¥ret. Nu är det svÃ¥rare att göra pÃ¥ rätt sätt.   (Foto: Tessie Sjöstedt)

Nödslaktens jourservice finns inte längre

{sidebar id=25}Det här är ingen rolig artikel. Men nödvändig. Den handlar om vad du gör om hästen råkar ut för en allvarlig olycka, så allvarlig att den måste avlivas av djurskyddsskäl. När hästen lider och det är jättebråttom.

Vad gör du då?

 

Det kallas krishantering med ett modeord från företagsvärlden. Att tänka sig in i situationen om det värsta skulle hända. Att tänka efter före, hur obehagligt det än är. Vad gör jag, vilka möjligheter finns, vilka telefonnummer kan jag ringa? Hur skall jag skaffa hjälp, snabbt!

Gör upp en aktuell lista som alltid skall finnas i stallet på en plats som alla känner till. En lista som du också kan ha t ex i din almanacka eller i mobiltelefonen. Har stallet redan en sådan lista, så gör en genomgång. Är telefonnumren aktuella? Det ha nämligen varit en del omorganisationer senaste året, så alla nummer är kanske inte aktuella.

Olycka – ring djursjukhuset eller jourhavande veterinär

Nödslaktens jourservice finns nämligen inte längre. 1 juli förra året försvann denna service, dvs. dygnet runt jouren som fungerade alla dagar på året.

– Idag har du två möjligheter om det gäller en olyckshändelse och det är bråttom, berättar Cecilia Nyberg, som bor i Skövde och är hästombud i Folksam. Om hästen kan transporteras så kan du ta den till närmaste djursjukhus. Eller också ringer du jourhavande veterinär som kommer hem. Han eller hon kan avliva hästen om det är nödvändigt.

– 1 juli förra året las jourverksamheten ner, berättar Kenneth Johansson, VD för Svensk Lantbrukstjänst.

Hästägarna utnyttjade inte tjänsten i tillräckligt hög utsträckning, i vissa områden hade Lantbrukstjänsten inga jourkörningar alls. Möjligen beror det på att många hästägare föredrar medicinsk avlivning och därför hellre tar ut jourhavande veterinär tror Kenneth Johansson.

Därför kan det mycket obehagliga inträffa att den döda hästen blir liggande ett par dagar innan Svensk Lantbrukstjänst kan hämta kroppen för destruktion.

– Då får man täcka över hästen med en presenning, men det är absolut ingen rolig upplevelse säger Cecilia Nyberg som själv har varit med om det.

Om det är sommar och varmt ute, se då till att hästkroppen ligger på en sval och skuggig plats, absolut inte i solen.

Du kan fortfarande få hästen avlivad hemma av Svensk Lantbrukstjänst, men det gäller bara fall som inte är akuta. Du måste nämligen beställa tid ett par dagar eller någon vecka i förväg, Svensk Lantbrukstjänst kör numera bara fasta rutter måndag till fredag. De avlivar alltid med bultpistol och de ser till att hästens kropp destrueras. Och du måste ha kontanta pengar att betala med, faktura accepteras inte.

Bultpistol eller medicinsk avlivning

Hur går det till att avliva en häst? Rent praktiskt. Det finns två sätt – antingen med slaktmask och bultpistol eller också får hästen en spruta, så kallad medicinsk avlivning. Båda metoderna är sanktionerade i Sverige.

– Bultpistol är snabbast och därmed bäst, anser Stig Ahlengärd, privatpraktiserande hästveterinär i Stockholm sedan 35 år och banveterinär på Täby Galopp och Solvalla Travbana. Men hästen måste stickas, det är ett myndighetskrav, och många hästägare tycker att blodet är otäckt.

När Stig Ahlengärd avlivar hästar medicinskt ger han först lugnande och när det börjar verka får hästen avslappnande medel kombinerat med en överdos av sömnmedel.

Hans Bernhardsson, distriktsveterinär i Finsta, tror att medicinsk avlivning är den vanligaste metoden bland distriktsveterinärerna idag, även om han inte har någon officiell statistik att luta sig mot.

– Hästägaren väljer ofta medicinsk avlivning, säger Hans Bernhardsson. Som veterinär skall jag sköta hästen på ett professionellt och bra sätt, men jag måste också ha beredskap för att ta hand om människorna runt omkring hästen.

Det svåra beslutet

Om olyckan är framme och det går så illa att hästen skadar sig akut, t ex bryter ett ben, då måste den avlivas omedelbart. Det är ingenting att diskutera och du som hästägare slipper fatta det svåra beslutet. Har du en äldre häst som börjar få förslitningsskador och skavanker så måste du ta ditt ansvar som hästägare och kanske tillsammans med din veterinär besluta om och i så fall när hästen skall få sluta sina dagar. Och hur det skall ske. Hemma eller på slakteriet? Många vittnar om att det går bra. Skall de ske med bultpistol eller genom medicinsk avlivning? Skall det göras nu eller skall hästen får en sommar till? Det är många frågor du som hästägare måste ta ställning till och det är stressande att tvingas bestämma över liv och död.

Alla som håller på med hästar vet hur nära hästen står människan. Hästen blir som en nära vän, säger många ryttare. Det kan vara en hel familj som vill ta avsked.

– Det är inte roligt för oss att hämta en häst alla gånger, säger Åke Bremer, som arbetar på Sanitetsslakteriet i Skara för Svensk Lantbrukstjänst. Klart att vi har känslor också, men det får man inte visa. Men det är mycket psykologi när en häst skall hämtas. Ägaren måste få lov att säga adjö, det får ta sin tid.

Slaktvärde – då krävs pass

Förr talade man om hästens slaktvärde. Om hästen skickades till slakteriet fick du ut en summa pengar för hästens slaktvärde och köttet användes för livsmedelsproduktion. Även om hästen avlivades med s.k. trotjänaravlivning, dvs. hästen avlivades hemma, tog slaktbilen hand om kroppen. Köttet användes och ägaren fick ut ett slaktvärde.

Idag används hästköttet för livsmedelsproduktion endast om hästen avlivas på ett slakteri. Observera att du måste ha hästpass med dig, slakteriet tar inte emot hästar utan pass. Om hästen är behandlad med ett preparat som gör att den inte kan användas i livsmedelsproduktion så står det inskrivet på en särskild sida i passet.

– Om vi får in en sådan häst så ringer vi Svensk Lantbrukstjänst som får hämta den hästen, säger Per Olof Dahlberg på Dahlbergs Slakteri i Brålanda. Han tar emot mellan 300-400 hästar per år.

– Fast det har varit lite färre i början av året pga. av hästpassen. Det var många hästar som inte hade pass, och då kunde vi inte ta emot. Nu är vi tillbaka i normalt antal igen.

Hästägarna ringer och beställer tid. Hästen behöver aldrig gå in i slakteriets egna stallar och ägaren får vara med om han eller hon vill.

– Det är alltid vår mest rutinerade personal som tar hand om hästarna, så det brukar gå bra. Vi försöker ha det så lugnt som möjligt när vi tar emot hästar.

EU beslutar om MRL-värden

Det är EU som bestämmer vilka preparat som är förbjudna i livsmedelsproduktionen. EU har fastställt – eller håller på att fastställa - s.k. MRL-värden. MRL står för Maximum Residio Limit, dvs. fastställer gränsen för hur höga restvärden av olika preparat som kan tolereras för livsmedel.

Bestämmelserna och lista över gränsvärden för olika preparat hittar du på EU:s hemsida

Det har inte varit helt lätt att införa pass för alla hästar i Sverige. Nu måste veterinärerna lära sig att skriva in olika behandlingar i passet.

– När hästen första gången får ett läkemedel som har livslång karens, då fyller veterinären i en speciell sida i hästpasset, berättar Britta Lundström, Jordbruksverket. Har hästen tidigare, innan den fick pass, behandlats med ett sådant preparat, då kan veterinären fylla i passet vid ett senare tillfälle.

Men Britta Lundström erkänner att det ännu inte fungerar fullt ut i verkligheten. Trots att Jordbruksverket vid upprepade tillfällen gått ut med information om de nya regler som gäller till veterinärerna.

Avlivning kostar

Slaktvärdet för en häst ligger på 6-8 kronor per kilo, och en halvblodshäst väger 250–300 kilo slaktad vikt. Om hästen är mycket fet kan det bli fettavdrag, ca 2–4 kronor per kilo, det bedöms från fall till fall. Ponnyer väger ofta så lite att slaktvärdet inte täcker kostnaderna. Men hästägaren behöver inte betala, utan räkningen slutar då på noll kronor.

Slaktvärdet handlar inte om några stora summor till hästägaren. Men den som väljer medicinsk avlivning får vara beredd på att lägga ut kanske så mycket som fyra–fem tusenlappar.

Att ta hem Svensk Lantbrukstjänst kostar ca 3 000 kronor för avlivning och destruktion av en halvblodshäst, något mindre för en ponny.

Tar du ut veterinären så får du betala först veterinären och sedan Svensk Lantbrukstjänst som hämtar den avlivade hästen och ser till att kroppen destrueras.

Minnesplats – då krävs tillstånd

Det finns ingen tillförlitlig statistik på området, men det verkar som om de flesta hästägare föredrar medicinsk avlivning, dvs. att hästen får en spruta. Många hästägare vill undvika att hästen används för livsmedelsproduktion. Då kan man välja vilket sätt som helst utom att skicka hästen till slakteriet. Trots att slakterierna gör vad de kan, och trots att många vittnar om att det har gått mycket bra, så kvarstår ändå faktum – många hästägare vill hellre att hästen skall få sluta sitt liv i sin välkända hemmamiljö.

Många vill begrava sin häst för att ha en minnesplats. Då krävs tillstånd av länsstyrelsen och kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Kontakta din kommun för att få reda på vad som gäller där du bor och ring länsveterinären. Har du villaträdgård ges knappast tillstånd, det krävs att du har jordbruksfastighet eller i alla fall stora marker.

 

Första gången publicerad i Hästfolk.se nr 1-2007