Veterinär Jan Skidell vid Regiondjursjukhuset i Helsingborg gör en gastroskopiundersökning på en häst. Infällt i bilden (längst upp till vänster) syns skärmbilden inifrån hästmagen. (Foto: Lottapictures/Lotta Gyllensten)
Din häst kan ha magsår!
Â
![]() |
| Jan Skidell, överveterinär vid Regiondjursjukhuset i Helsingborg och expert på magsår hos hästar. (Foto: Lottapictures) |
|
 |
![]() |
| Efter lite bedövande spray förs gatroskopi-kameran försiktigt ner i magen genom ena näsborren. (Foto: Lottapictures) |
Magsår är väldigt vanligt hos hästar. Hästen FÅR inte magsår, det är vi människor som GER den magsår, sägs det. Den goda nyheten är att oftast magsår går att komma till rätta med.
Undersökningar i USA visar att 80-90 procent av galoppörerna är drabbade. Svenska undersökningar visar att 50-60 procent av travhästarna i träning har magsår.
På ridhästar finns ännu så länge inga studier, men tävlingshästar är i riskzonen.
− Trav- och galopphästar tränas på ett ganska likartat sätt och utför ungefär samma prestation. Det är svårare att hitta en tillräckligt stor grupp ridhästar som tränas och presterar ungefär lika, rutinerna kan vara väldigt olika från stall till stall. Då är det svårt att göra några frekvensstudier, säger Jan Skidell, överveterinär vid Regiondjursjukhuset i Helsingborg och expert på magsår hos häst.
Hur märker du att hästen har magsår?
− Symptomen är ofta ganska diffusa och därför svåra att upptäcka, säger Jan Skidell. Hästen kanske presterar sämre än den brukar. Pälsen är glanslös och hästen äter dåligt. Den går ner i vikt och kan ha återkommande, oftast lindriga kolikanfall.
Ibland kan magsår uppstå som en följd av att hästen lider av någonting helt annat. T ex vid tandproblem eller parasitangrepp, ofta blodmask. Vid allvarliga sjukdomar och smärttillstånd ökar också risken.
Hur konstaterar man att hästen har magsår?
Det finns bara ett säkert sätt att konstatera om hästen har magsår, genom s k gastroskopi. Veterinären för ner ett s k videoendoskop, en tunn slang, genom näsborren ner i hästens magsäck och kan undersöka magslemhinnan.
− Undersökningen går relativt snabbt och det är det enda sättet att konstatera om hästen har magsår eller inte, berättar Jan Skidell. Det finns inga genvägar, t ex att ta ett blodprov.
Magsår graderas från 0−3:
0: Inget magsår
1: Ytliga magsår som är lindriga och enstaka
2: Djupare och ett större antal magsår, men inte blödande
3: Rikligt förekomst av djupa och blödande magsår.
{sidebar id=37}Varför får hästen magsår?
Felaktig utfodring är en väldigt vanlig orsak till magsår. För långa tider mellan fodergivorna eller att foderstaten innehåller för mycket kraftfoder och för lite grovfoder. Hård fysisk träning och stressig stallmiljö är andra faktorer som kan ge hästen magsår. Stressig stallmiljö och oregelbundna utfodringstider kan utlösa magsår, men också så kallad negativ stress, dvs att hästen står sysslolös inne i boxen många timmar per dygn.
− Om man rättar till utfodringen och minskar träningen under en period så kommer man oftast till rätta med problemen, säger Jan Skidell. Hästen blir frisk och kan då ridas och tränas som vanligt igen.
Liten magsäck med ständig produktion av magsaft
Hästen har en relativt liten magsäck i förhållande till sin storlek, den rymmer ca 8 – 15 liter. Hos andra däggdjur produceras magsaft och magsyra först när det kommer ner föda i magsäcken. Hästens mage producerar magsaft och magsyra hela tiden, 24 timmar om dygnet, oavsett om hästen får mat eller inte.
Det naturliga för hästen är att äta lite och ofta. Då har hästen lagom med foder i magen hela tiden som kan bearbetas av magsaften. Hästar som går på bete äter ca 15 – 18 timmar om dygnet, och hästar på bete har mycket sällan magsår.
Stora skrovmål med lång tid emellan då hästen står utan mat är helt enkelt inte bra för hästens hälsa.
Magsaften angriper slemhinnan – magsår uppstår
Den övre delen av hästens magsäck kallas blindsäck. Slemhinnan är gråvit och körtelfri, här produceras ingen magsaft och slemhinnan har dålig motståndskraft mot angrepp av magsaft och magsyra.
Den nedre delen av magsäcken kallas fundusdelen och slemhinnan innehåller flera olika körtelceller som producerar magsaft.
Nedre magmunnen som ligger närmast tunntarmen är den sista delen av magsäcken.
Magsaften har ett lågt pH-värde och är starkt desinficerande för att smälta fodret och skydda hästen mot skadliga bakterier i fodret. Magsaften innehåller bl a saltsyra.
Om hästar får mat för sällan, så blir magsäcken tom under en längre tid. Om det inte finns foder i magsäcken så utsätts slemhinnan för angrepp av magsaft. Hästen löper stor risk att drabbas av magsår.
Foderstat och utfodringsrutiner ses över
− Om vi konstaterar magsår men utan andra sjukdomstillstånd, då tittar vi först och främst på utfodringen, säger Jan Skidell. Vi gör en analys av grovfodret och hjälper till att göra en bra foderstat där fodergivan delas upp på så många tillfällen som möjligt. Framför allt är det viktigt att minimera tiden mellan sista utfodringen på kvällen och den första på morgonen.
− Hästen ska fodras fyra-fem gånger om dagen. Bäst är om man kan ge sista givan vid 9-10-tiden på kvällen och den första vid 7-tiden på morgonen. Då står hästen utan mat i 8 timmar och längre ska det helst inte vara, säger Jan Skidell.
Sedan tittar vi också stallrutinerna. Hästen ska ha en lugn miljö och inte utsättas för onödiga stressmoment. Här är Jan Skidells råd:
− Alla hästar i stallet ska få mat samtidigt. Om en häst får mat och inte de andra så blir det stor stress i stallet.
− Bäst är att ge hö först och kraftfoder sedan. Näst bäst är att ge kraftfoder och hö samtidigt. Men ge aldrig enbart kraftfoder! Att ge kraftfoder först och sedan hö en timma senare är INTE bra.
− Hur äter din häst? Kastar den sig över fodret och slukar det på nolltid? Du tittar på hästen och tänker vilken fin aptit den har! Men en sådan häst skaffar sig själv svältperioder och kan utveckla magsår. Ofta en lindrig form, men hästen presterar inte optimalt.
− Det bästa sättet att göra hästen frisk är att släppa ut den på bete. Hästar som går på bete har i princip aldrig magsår.
Allvarliga fall medicineras
Om hästen har allvarliga magsår så rekommenderas att sätta in medicinsk behandling. Gastrogard är det mest effektiva medlet. Där ingår omeprasol som också finns i Losec, magsårsmedicin för oss människor.
Efter 3−4 veckors medicinering medan man samtidigt ser över foderstat och utfodringsrutiner brukar magsåret läka ut. En uppföljande gastroskopi rekommenderas när behandlingen är avslutad.
Sjukdomstillstånd måste åtgärdas först
Om hästen har andra sjukdomstillstånd som gör att den inte kan äta ordentligt så kan det leda till magsår. Då måste man först komma tillrätta med grundorsaken. Det kan t ex vara tandproblem eller parasitangrepp.
Hästar som har stora sårskador eller frakturer kan tappa aptiten på grund av att den ha mycket ont under den tiden. Då kan magsår uppstå som en följdsjukdom.
− Hästar som riskerar att få magsår på grund av sjukdom får magsårsmedicin för säkerhet skull samtidigt som vi behandlar grundorsaken, förklarar Jan Skidell. Det är också viktigt att se till att hästen får behandling mot smärta.
Varför är magsår så vanligt hos trav- och galopphästar?
− Hos tävlingshästar som tränar och tävlar hårt kan magsäcken dra ihop sig. Då kommer den delen av magsäcken som inte tål det i kontakt med magsyran, förklarar Jan Skidell.
Magsår hos häst orsakas inte av bakterier
Ny forskning visar att magsår hos människan orsakas av bakterier, s.k. helicobakter. Trots att man har letat i ca 15 år har man hittills inte hittat några bevis för att magsår hos häst skulle orsakas av bakterier.
− Fast helicobakter finns i många olika varianter, så det skulle inte förvåna mig om vi i framtiden kanske hittar en hästform, säger Jan Skidell.
Finadyn i normala doser ger inte magsår
Finadyn som är ett vanligt preparat som många hästar behandlas med. Finadyn och fenhylbutazon sägs kunna framkalla magsår hos häst.
− I experimentella studier har man använt dessa preparat i mycket höga doser för att framkalla magsår, säger Jan Skidell. Man har dock inte kunnat påvisa ett säkert samband mellan magsår och medicinering med dessa preparat i undersökningar av ett stort antal hästar. Individuella skillnader finns och vi är alltid uppmärksamma på att risken för magsår hos hästar med nedsatt allmäntillstånd som får dessa preparat.
Â
Första gången publicerad i Hästfolk.se nr 2-2008
{sidebar id=30}







