Fler och fler hästar äter hösilage - färre hästar äter hö. I takt med nya fodermedel lider fler och fler hästar av övervikt. I värsta fall kan hästen drabbas av välfärdssjukdomar.  (Foto: Tessie Sjöstedt)  

Nya fodermedel kräver ny foderstat 

	Dagens hösilage är ofta tidigt skördat och har ett högt näringsvärde, ibland så högt att du inte behöver komplettera med kraftfoder ens för en högpresterande tävlingshäst. (Foto: Tessie Sjöstedt)

– Om hästen ska må bra

Hö, havre och halm, så var det förr. Men dagens moderna hästar äter hösilage, pelleterat foder och müsli. Halmen har ersatts av spån eller torv.

Samtidigt blir våra hästar allt fetare. Internationellt varnas för fetma som en fara för hästen och USA har till och med satt namn på en ämnesomsättningsrubbning hos feta hästar:

EMS 

Equine Metabolic Syndrom, EMS, som bl. a. ökar risken för fång. Ny svensk världsledande forskning visar hur vi ska fodra våra hästar med dagens nya fodermedel för att de ska må bra utan att bli överviktiga och ändå prestera bra. Dags att tänka om!

Det är inte bara vi människor som är feta. Fler och fler hästar har samma problem. I takt med övervikten kommer sjukdomar. Överviktiga människor riskerar hjärt- kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Hästen får istället fång, kolik och magsår.

– Fång och kolik är sjukdomar som vi helst inte vill ha på en enda häst, säger veterinärmedicine doktor Sara Nyman. Båda orsakar stort lidande för den häst som drabbas, båda kan leda till att hästen avlider och det finns hästar som inte kommer tillbaka till full användning igen.

– Vissa individer är i en klart högre riskzon att bli för feta, men alla hästar som rör sig för lite och får för mycket energi kan drabbas. De hästarna kan dessutom få en förändrad ämnesomsättning som liknar åldersdiabetes, säger Sara Nyman.

Se upp för felaktiga råd

Insulinet som ska ”putta” in sockret i cellerna fungerar inte lika bra. Hästen kan producera insulin, men kroppen svarar inte på det insulin som finns. Vissa hästraser löper större risk, t ex ponnyraserna, kallbloden och spanska PRE-hästar. De sätter också kroppsfettet på ett särskilt sätt, de får stor nacke och limpor längs ryggen.

Människor med åldersdiabetes kan botas med kostomställning och motion. Det kan hästen också. Men många får helt fel råd om hur det ska gå till.

En överviktig häst blir fet och slö. Ändå kan ryttaren få rådet: ”Ge hästen mera kraftfoder så att den blir pigg.”

– Mer mat, det skulle nog aldrig en gymtränare säga till en överviktig elev. Ett bättre råd är att dra ner på kraftfodret rejält och öka motionen, säger Sara Nyman. Då blir hästen smalare, konditionen ökar och hästen blir piggare!

Alltså för att din häst ska bli smalare ska du dra ner på kraftfodret och behålla eller eventuellt öka på grovfodret. Samtidigt ska hästen ha mera motion. Här får ridhästfolket verkligen tänka om, för om det är något som sitter i ryggmärgen så är det att hästen ska ha mycket kraftfoder för att kunna – orka – prestera bra.

Ny forskning om grovfoder, dvs hö och hösilage, visar att det är dags för förändring. Travet har redan hakat på, men på ridhästsidan går det mycket långsammare.

Kraftfoder behövs sällan 

Dagens hösilage är ofta tidigt skördat och har ett högt näringsvärde, ibland så högt att du inte behöver komplettera med kraftfoder ens för en högpresterande tävlingshäst. Det räcker att komplettera med selen och mineraler. Flertalet hästar behöver inget kraftfoder eller bara lite. Hästen får då en naturlig foderstat som till största delen består av grovfoder, och då mår hästen bra.

– Vi vet hur vi ska göra. Travet har hakat på. Många framstående travhästar har fri tillgång till hösilage, trots att de tävlar på internationell elitnivå. Alltså fri tillgång på näringsanalyserat grovfoder, eventuellt kompletterat med kraftfoder, säger Sara Nyman.

– Men den kunskapen har inte nått ut till alla ridhäststallar, konstaterar Sara Nyman som träffar många hästägare när hon håller föredrag om utfodring. För att hästen ska bli pigg drar man ner på grovfodret och ökar på havren. Hästen skulle både må bättre och prestera bättre på en annan foderstat och framför allt skulle vi slippa många kolikfall.

Hästen är en gräsätare. I vilt och naturligt tillstånd äter hästen 16–18 timmar per dygn. Hästens matsmältningsapparat är fortfarande anpassad för detta. Hästen har en liten magsäck som producerar magsyra dygnet runt. Till skillnad mot oss människor, där magsyran produceras när det kommer ner mat i magen.

Grovfoder, dvs hö eller hösilage ska vara den största delen av foderstaten annars riskerar hästen övervikt, magsår, kolik och fång. En häst som får tillräckligt mycket grovfoder mår helt enkelt bra.

Det handlar om äthastigheten. Det tar hästen 10 minuter att äta upp ett kilo kraftfoder. Att äta ett kilo hö tar 40–45 minuter.

För mycket stillastående

Dagens moderna hästar tillbringar många timmar i sin box. Den kanske rids en timme om dagen och äter 2–3 timmar. Resten av tiden, dvs större delen av dygnet, står den stilla i sin box utan foder. Även om foderstaten näringsmässigt är helt korrekt, så blir ättiden för kort om hästen får mycket kraftfoder och för lite grovfoder. En häst med för kort ättid utvecklar ofta beteendestörningar som träätning och koprofagi (äter avföring).

Vanliga, vuxna hästar klarar sig ofta på enbart grovfoder om detta har rätt näringsinnehåll. När det gäller högdräktiga ston, föl och unghästar kan komplettering behövas.

Näringsvärdet i hö och hösilage beror till stor del på hur tidigt det är skördat. Vädret, gräsarter och om jorden är gödslad och därmed innehåller näring har också betydelse, men den viktigaste orsaken är när skörden tas. Hösilage är inte lika väderberoende. Och om första skörden tas tidigt kan bonden ta en andra och kanske till och med en tredje skörd.

För att kunna göra en foderstat för din häst så måste du ta en näringsanalys av ditt grovfoder.

– En analys kostar 500–600 kronor. Köper du två partier ska du analysera båda. Ingen foderrådgivare, hur skicklig och kunnig hon eller han än är, kan ge råd om en foderstat utan foderanalys som visar hur mycket näring grovfodret innehåller, säger Sara Nyman.

Analysen hjälper dig dosera rätt

– Många hästägare förstår inte riktigt vad en analys är, de tror att det är någon form av varudeklaration. Det här hösilaget är analyserat, det är bra, tänker många. Men analysen ska användas till att räkna ut om och med vad hösilaget ska kompletteras med, till exempel mineraler och/eller kraftfoder.

Fler och fler hästar äter hösilage, färre och färre får hö. Det har fört det goda med sig att antalet hosthästar har minskat, säger Sara Nyman. Det hjälper nämligen inte hur bra höet än är skördat och skulltorkat. När det lagras på skullen i vårt klimat så återfuktas ofta höet. Då bildas mögelsporer som hästarna är allergiska mot.

Pellets har vanligen ungefär samma näringsinnehåll som havre. Pellets innehåller tillsatta vitaminer och mineraler, vilket kan vara en fördel. Müsli måste blandas ordentligt, annars har den müsli som ligger längst ner i säcken ett annat näringsinnehåll än det som ligger överst i säcken. Forskning pågår om risken för karies ökar bland hästar som äter pellets, müsli och andra finfördelade, söta fodermedel. Hö och havre fastnar inte på tänderna, men det kan pellets göra.

{sidebar id=30}